Eftersom Riksbankens primära uppgift är att sträva efter en stabil inflation på 2% bör de även vara den mest trovärdiga källan gällande hur inflation uppstår. Men de orsaker som de idag nämner överensstämmer inte ens med de orsaker de nämnde för ett halvår sedan. Slump, tillfällighet eller är det en avsiktlig förändring i synen på begreppet när inflationen börjar att skena?
Orsaker till inflation enligt Riksbanken – idag
I artikeln ”Vad är inflation?” nämns vad inflation är och hur det uppstår. I artikeln nämns tre orsaker:
- Hög efterfrågan
”Inflation kan uppstå om efterfrågan i ekonomin är stark, som den är i en högkonjunktur”. Är efterfrågan extra stor kommer konsumenterna vara villiga att betala mer för produkter och tjänster vilket därmed pressar upp priset.
- Ökade produktionskostnader
”Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer so används i produktionen.” Det är oftast denna orsak som används för att förklara dagens inflation. Med högre priser på råvaror, olja och energi behöver företagen höja priserna på sina produkter och tjänster till hushållen.
- Förväntan om inflation
”En viktig faktor är vilken inflation hushållen och företagen förväntar sig framöver”. Om hushållen förväntar sig exempelvis 10 % i inflation kommer även krav på löneökningar ställas på den nivån. Det skapar högre kostnader för företagen varpå de behöver höja priserna och inflation uppstår i samhället.
Fler orsaker nämns inte. Nu nämner visserligen inte Riksbanken att detta är de ENDA orsakerna till inflation men man bör väl förvänta sig att det i alla fall är de största orsakerna. Men det saknas en liten orsak. Eller en fundamental orsak…
Ändrat innehåll i artikeln
Någon gång mellan 23:e juni och 28:e september i år uppdaterade Riksbanken den ovan nämnda artikeln. Hur artikeln såg ut innan kan ses här. Den största skillnaden är att den tidigare artikeln nämner fyra orsaker till inflation – inte tre.
I tidigare artikel nämns även att inflation kan uppstå ”om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar”. Med andra ord om penningmängden ökar. Detta är något som inte nämns alls i nuvarande artikel.
Synen på begreppet inflation har därmed förändrats över tid. Ända fram till 90-talet sågs inflation som ett resultat av ökad penningmängd. Därefter sågs penningmängden som en, av flera, orsaker och nu verkar det inte ens vara värt att nämna. Det är en intressant utveckling för om inte ökad penningmängd leder till inflation finns ju en enkel lösning på den energikris som Sverige nu upplever – att alla får en halv miljon var att betala all el och bensin med…
Kritik mot centralbanken
Under 2022 har flera kritiska röster höjts mot Riksbankens agerande med minusränta och dess stödköp av obligationer under ”kristider”. Det har resulterat i att penningmängden, mellan 2019 och 2022, ökat med 36 % och sett till de senaste 25 åren har penningmängden ökat extremt mycket mer än tillväxten i landet.
Att denna ökade penningmängd är den fundamentala orsaken till inflation nämns bland annat av fondförvaltaren Anna Swahn, ekonomijournalisten Andres Cervenka och nationalekonomen Micael Hamberg. Men medan flera ekonomer väljer att påpeka att ökad penningmängd är orsak till lägre köpkraft väljer Riksbanken precis andra vägen – att ta bort den informationen från sin hemsida och istället lägga fokus på andra orsaker. Detta samtidigt som inflationen skenar och räntorna höjs.
Slutsats: Allt du skriver på internet finns kvar – även om du tar bort det.
Min lilla SEO-koppling
För dig som vill se hur en hemsida såg ut tidigare finns tjänsten gratis tillgänglig på archive.org. Ett verktyg som även är bra inom SEO-arbetet inför snappning, köp av domän eller liknande.